Fordringsägare
Har varit på teater! Eller hmm det var ju förra helgen som jag var på teater, men i alla fall. Var och såg Fordringsägare av Stringberg på Konsert och Kongress i Linköping.
Den var bra och de spelade väl, men den vara också aningens lång och seg. Men väl värd att se! Jag tycker att det var intressant att de men så små medel kunde spela så känslosamt. Kulisserna och scenen består enbart av tre svarta stolar och vita kala väggar. Det som också fångar mina tankar är hur Strindberg belyser ett tidlöst och ständigt tema eller problem. Hur människor förtär och förgör varandra och hur äktenskapet påverkar oss.
En ny uppsättning av regissören bakom Shakespeares Rikard III. Nu är det Fordringsägares tur att uppdateras av Linus Fellbom. – I kärleken, svartsjukan och hämndbegäret som stormar genom pjäsen kan nog de flesta känna igen sig, i alla fall jag! säger Linus Fellbom. Strindbergs text kommer att spelas mer eller mindre orörd, ackompanjerad av amerikanska rockbandet Filters musik.
Tre spännande unga skådespelare – Jennie Silfverhjelm, Hannes Meidal och Jens Ohlin – agerar i denna mycket fysiska föreställning där väggarna bokstavligen kommer att rämna. Jens Ohlin har synts bl. a. i Rikard III, Hannes Meidal i Den Bergtagna på Strindbergs Intima teater och Jennie Silfverhjelm på Stockholms stadsteater, Uppsala Stadsteater, Dramaten och Norrbottensteatern.
Så här skriver Correns Lars H Jonsson:
I Strindbergs författarskap är äktenskapet ett återkommande motiv, som bränner och nöter. I pjäsen Fordringsägare undergår det sin kanske mest krassa och infernaliska behandling. Detta avslöjat nakna kammarspel, låter tre människor mötas och förnedras i sina svagheter och begär.
Det är en text med flera nivåer och med ett utstuderat förlopp. Men det finns förstås en realism och en tidstypisk naturalism i detta att ingen nåd lämnas. Alla sitter fast i den nedåtgående spiralen. Vi kan som åskådare sakligt konstatera människans begränsning, och att ingen är vinnare trots skicklig strategi och utstuderat spel.
Men här och var finns även en och annan komiskt träffande replik.
Undergången är inte total, utan vi kan lockas till skratt mitt i bedrövelsen. Denna tragikomiska nivå har man tagit fasta på i Riksteaterns uppsättning.
I scenerier, gester och minspel, finns en överdrifter och utspel, som bryter realismen. Poser och utrop som gör karaktärerna lite galna och bisarra. Man arbetar här med grotesken som medel eller uttryck. Det blir en mask eller en förvridning som kan väcka reflektioner.
Men framförallt skapar det distans - verfremdung. Men inte nog med det; dessutom är föreställningen invävd i tung rockmusik, som förspel och mellanspel dånar våldsam musikalisk energi från gruppen Filter.
Man kan uppleva en samverkan mellan detta och det fysiska och intensiva utspelet på scenen.
Men sammantaget blir distanseffekterna för stora. De tar uppmärksamhet från texten och innehållet på ett sätt som distraherar mer än det tillför.
Bäst blir tolkningen när tragiken djupnar i mötet mellan kvinnan och den före detta maken. Här är även texten som mest mänsklig, spelet är mer nedtonat och därför som mest trovärdigt.
Det drastiska slutet då kulissväggarna rasar, gör fallet definitivt, nästan övertydligt. Ingen reser sig i dammet.
C Eriksson solo
Igår var det dags igen att gå på teater. Gårdagen bjöd på många skratt och en del eftertankar också. Föreställningen heter C Eriksson solo. Ni känner igen honom från Roy och Roger och Galenskaparna och after shave. Under kvällen fick publiken ta del av allt från poesiafton, litteraturafton, visafton, föredrag, revy, konsert, gudstjänst, musikal, teater, varieté, cabaret, show till seminarium och konferens. Roligt!
Så skriver Karil om föreställningen.
"Med hjälp av nyskrivna texter och nyskriven musik, och tillsammans med ackompanjatören Anders Ekdahl, kommer Claes Eriksson att undersöka scenens många möjligheter på ett, som han själv säger ”ganska underhållande sätt”. Det vill säga vi får vara med om exempel på poesiafton, litteraturafton, visafton, föredrag, revy, konsert, gudstjänst, musikal, teater, varieté, cabaret, show, seminarium, konferens m.m. Vi får träffa personligheter som Professor Köttberg, Doktor Sidekick, Docent Silverstad, Amerikanen och Skaraborgarn… Alla med Claes Eriksson som gemensam nämnare och med hans speciella signum för varm humor, drastisk komik och halsbrytande uppfinningsrikedom i bagaget. Just den här människan, just dom här sakerna, gör han garanterat för allra första gången i världshistorien.”
Dans som vibrerar av verklighet
"Åtta unga manliga dansare, blir snabbt ett gäng i förorten, som jagas och slits mellan hopp och förtvivlan. Förinspelade röster och högtalarutrop, kallt blått ljus. Inledningen leder tanken till övervakning, överhet och myndighet; ett maktspel pågår. Dansen, livet, sker under detta, i rummet av utsatthet, litenhet och längtan."
Precis som Lars H Jonsson skriver här i Corren gled mina tankar iväg om en kall obehaglig värld där man som människa är den lilla och svaga. Jag fick vibbar till Momo eller kampen om tiden och till 1984 och Kallokain. Alla böcker om överheten som ser dig och som styr och den lilla människan som inte kan göra något åt allt. Denna hjälplöshet och utlämnad.
En riktigt bra dansföreställning som inte verkar lämna någon oberörd. Jag är inte mycket för dans men detta var bra!
Douar med Accrorap
Nio unga män blandar hiphop, modern dans och akrobatik på ett överraskande och nyskapande sätt. Häftiga streetmoves, akrobatik och modern dans. Tunga beats och mjuka algeriska toner. Douar är en maffig och innovativ dansföreställning där stilar och världar möts. En helkväll för dig som gillar dans i alla dess former!
Så det kan jag varmt rekomendera er att gå och se!
Jag började funderar på detta med dans en del. Vad är det som får människor av alla de slag att vilja röra sig till musiken? Alla kan vi känna en rytm och en vilja i kroppen att röra oss till denna, även att vi inte alls är några tränade och duktiga dansare eller så. Men människor genom alla tider har hittat anledningar till att dansa och röra sig ttill musik. Dansa och spela musik för att tillbe gudarna är vanligt hos ursprungsbefolkningar runt om i världen. Det är verkligen en speciell känsla att få röra ssin kropp till musiken. Man blir glad av det!
Humorafton med Nour El-Refai & Kalle Haglund
Japp igår var det teater igen... eller nej inte teater men Humorafton med Nour El-Refai & Kalle Haglund. Det bjöds på många tänkvärdheter och skratt. Har sett Kalle Haglund tidigare och kände därför igen en del av texterna som han läste mend et gjorde inget, de är värda att höra flera gånger. Nour gjorde också en rolig en mansföreställning. Men jag måste säga att förra årets föreställning var bättre.
Humorafton med Nour El-Refai & Kalle Haglund
Akt 1: Liten akustisk version av Lätt autistiska särintressen
Kalle Haglund gör en best of-version av en högst demokratisk och underhållande resa i kommunikationens postmoderna träskmarker. Lite kortare och bara det bästa ur Lätt autistiska särintressen, som turnerade med Riksteatern hösten 2008 och var på Sagateatern även då.
Kalle Haglund är en av Sveriges mest hyllade ordkonstnärer som har frälst landet med sitt artisteri de senaste åren. Han har varit på turné med Moneybrother, Laleh och Riksteaterns Jam All Stars och dragit en stor publik på många av landets festivaler. Kalle Haglund har vunnit SM i Poetry Slam, kommit trea i VM, fått ett flertal verk publicerade, tilldelats Riksteaterns stipendium och hyllats i media.
- Det är en hyllning till och en inspirationsturné för allas våra lätt autistiska särintressen, säger Kalle Haglund om showen.
Akt 2: Som tidigare annonserats av och med Nour El-Refai
Om att vara ett får när man vill vara en fågel Om varför jag aldrig kan vara ihop, och varför jag vill det över huvud taget.
Yamato: Drummers of Japan
Dåligt val av Linköping att stanna hemma och kolla på LHC istället. Buuu....
Får ni chansen att se Yamoto så missa den inte!!
Japanska Yamato har under mer än tio års tid gjort succé världen över med sina storslagna trumshower. I vår åker de på en världsturné med nya föreställningen Matsuri - Fiesta!, och i mars är det äntligen Sveriges tur att förtrollas av deras unika trumspel. En upplevelse du inte får missa! Gruppen har blivit en global världssuccé som setts av över två miljoner människor i ett trettiotal länder.
Yamato grundades 1993 i Nara som sägs vara den Japanska kulturens vagga. De tio slagverkarna turnerar med flera dussin traditionella, japanska Wadaiko-trummor, inklusive en Odaiko, gjord av ett stort 400 år gammalt träd.
Upplevelsen är mystisk, direkt, exotisk, underhållande och omöjlig att inte förföras av.
Här kommer ett litet smakprov:
Fem gånger gud
Pjäsen heter Fem gånger gud och är skriven av författaren till Ett öga rött, Jonas Hassen Khemiri (som jag dock inte har läst, men haft tänken att göra).
I alla fall, pjäsen var rikigt bra, men på sina håll lite stökig. Men det är ju så det är att vara ugn och gå på gymnasiet och inte ha rikigt koll på livet.
Fem gånger gud är en ny, hyllad föreställning av Jonas Haseen Khemiri, författaren till succéerna Ett öga rött, Montecore och pjäsen Invasion!.
Dramaläraren Rolf vill sätta upp Strindbergs Ett drömspel men hans elever vägrar. Istället bestämmer de sig för att fylla scenen med sina egna drömmar. Alla ges chansen att spela gud. Blanca återupplivar sin döda syster, Idris friger sina fängslade bröder, Olivia sammanför sina åtskilda föräldrar och stumma Sanoj förvandlar sig till språkets centrum. Roll blir identitet, dröm och verklighet.
Kan också passa på att göra lite reklam för nästa veckas pjäs. Det är Rickard III med 1 2 3 Schtunk.
Rosa ludd med Avenue Q
Avenue Q
Följ med till den sunkigaste gatan i New York!
På Avenue Q, en av New Yorks minst glamorösa gator, träffar du ett gäng 30+:are i en humoristisk drift med vuxenlivet. Du får ta del av deras kärlekshistorier, spruckna drömmar, vänskap, karriärer och sköna attityd under tiden de söker efter meningen med livet. Avenue Q är en prisbelönt Broadwaymusikal med tonen hämtad från ståuppkomiken och välskrivna sit coms och storstadslivet. Karaktärerna i storstadslivet gestaltas av en imponerande allians av dockor och artister.
Jag tycker att den var rolig och bra. Fick några riktigt goda skratt. En må-bra-teater. Helt klart värd att se.
Kalle Haglundpoeten är död. Länge leve entertainern!
Nu har jag varit på teater igen! Denna gång vad det Kalle Haglund som stod på scenen. Det var en del tänkvärda saker som ha pratade om. Men vissa delar var mindre bra. Men jag ä rväl en sånt där kulturtönt/kultursnobb som gillar teater bara för att det är teater. Eller hmmm det där är inte helt sant. Men jag gillar att se på teater, som omväxling mot allt tv-tittade och så vidare.
Kalle Haglund
poeten är död. Länge leve entertainern!
Kalle Haglund har varit på turné med Moneybrother, Laleh, Jam Allstars, och dragit en jättepublik på många av landets festivaler. Han är en av Sveriges mest begåvade och hyllade ordkonstnärer. Han har frälst landet med sitt artisteri i flera år. Han har vunnit SM i Poetry Slam, kommit trea i VM, fått ett flertal verk publicerade, erhållit Riksteaterns stipendium och blivit prisad i media. Men Kalle Haglund tycker det är på tiden att göra något nytt nu! Han har därför tagit död på poeten och återuppstår i denna show som en fullfjädrad entertainer!
Ute ur leken
Ute ur leken
Om Shakespeares alla d(r)ramer med 123 Schtunk
Bakom varje framgångsrik man står en (förvånad) kvinna ... Josefin Andersson och Maria Simonsson kommer med clownnäsa och commediamask att undersöka, utröna, hylla och kanske slå hål på William Shakespeares storhet. Det finns en del olika damer, döttrar, älskarinnor, en mamma, en fru, en mängd rollkaraktärer och skådespelare runt en av våra största dramatiker. Vilka var de?
Publiken kommer att känna igen Shakespeares fantastiska texter tillsammans med improvisation och levande musik. Men allvarligt, kände han några tjejer egentligen?
Magic manday
Just hemkomen från Carl-Einar Häckners Pusseldrömmar på Saga teatern.
Göteborgaren Carl-Einar Häckner blandar magiska trick och musik på flygel och gitarr i jakten på livets förlorade pusselbitar.
- Jag letar efter pusselbitar och pusslet blir aldrig färdigt. Det handlar om ensamhet, längtan och att försonas med tanken att bitar alltid kommer att fattas, berättar Carl-Einar Häckner.
Räkna med galet trolleri och förbluffande historier om kärlek, humor, livet, drömmar och en massa annat...
Mycket skratt och lite magi... Ett bra slut på eb helt oki måndag.
Som dock innehöll sina misstag. Råkade vippa en blomkruka på Cafét vi var på. Den gick sönder!!! Men men ingen fara!
Jam Allstar
Vi presenterar stolt komikerstjärnskottet Sissela Benn, humorhjälten från klungan Mattias Fransson, hyllade poeten och spoken word-artisten Johannes Anyuru och rosade sångerskan Britta Persson i vårens upplaga av Jam All Stars 2008.
En bred, djup mix av nutidens fetaste scenkonst. Kemin som uppstår i att samarbeta över genregränserna skapade förra året en helt fantastisk scenframställning och bevisade att ett plus ett verkligen blir tre. Konceptet kommer de närmaste åren tillbaka varje vår på Riksteatern och blandar gamla favoriter med nya talanger. Bäddat för succé.
Bitvis bra och rolig men inte alls vad jag hade sett fram emot. Oki så men typ 30% av publiken gick i pausen...! Inte bra betyg det inte!
Cissi och Nour och så Maud
Roligare än så här blir det inte! Två av dagens mest eftertraktade unga komikerna i landet struntar i alla teveerbjudanden och åker på äkta Riksteaterturné! Cissi & Nour presenterar Almost like boys - en vass, satirisk och hejdundrande rolig humorshow som ställer vår nutid mot väggen. Kärleksparet Ricky och Johanna bjuder på alternativ sexualundervisning, och så får vi följa med på audition för Riksteatern talang 2008 där vi träffar några av de knäppaste freaksen som idol ratade.
Skrattade gott och var glad när jag gick hem! Roligt, lite elakt och skrattretande!
Och så fick jag en ny favorrt!
Lyssna och njut av härliga och roliga texter.
Det sista ni hör från mig
Detta var kvällens pjäs. Konstig... udda och lite märklig.
Kanske inte det bästa jag har sett måste jag nog erkänna. Jag tyckte mest att den var lustig.
Men intressant att se lite olika teaterpjäser.
Shakespeare - den absoluta sanningen
Det kan man få veta om man se pjäsen Shakespeare - den absoluta sanningen. Har inte skrattat så mycket på länge!
