Dans som vibrerar av verklighet

Corren recenserar Douar Accroraps föreställning på Crusellhallen i Linköping i söndags.

"Åtta unga manliga dansare, blir snabbt ett gäng i förorten, som jagas och slits mellan hopp och förtvivlan. Förinspelade röster och högtalarutrop, kallt blått ljus. Inledningen leder tanken till övervakning, överhet och myndighet; ett maktspel pågår. Dansen, livet, sker under detta, i rummet av utsatthet, litenhet och längtan."
Precis som Lars H Jonsson skriver här i Corren gled mina tankar iväg om en kall obehaglig värld där man som människa är den lilla och svaga. Jag fick vibbar till Momo eller kampen om tiden och till 1984 och Kallokain. Alla böcker om överheten som ser dig och som styr och den lilla människan som inte kan göra något åt allt. Denna hjälplöshet och utlämnad.

En riktigt bra dansföreställning som inte verkar lämna någon oberörd. Jag är inte mycket för dans men detta var bra!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0